Analysera en arbetsgrupp
Som en andra examinerande del ska vi ta en verklig situation ur arbetslivet och reflektera över arbetsgruppens psykologi efter boken "Arbetsgruppens psykologi", skriven av Barbro Lennéer Axelson och Ingela Thylefors. Det är riktigt intressant och jag känner igen grupprocessen i boken som min teamledare faktiskt gick igenom med oss på ett arbetsmöte med etableringsfasen, smekmånaden och integration bl.a.Det gäller nu bara att skriva så som läraren vill att vi ska strukturera upp det, med fem nedslag ur boken på varje sida.

Socialpsykologi del 3
VetenskapsteoriK Popper (1902 - 1994)Hur vet vi att nånting är sant?"Vi kan inte visa att nånting är sant men vi kan visa vad som är falskt." = Falsifiering (gav konsekvenser för experiment och slutsatser).GestaltpsykologiSocial perception = hur vi uppfattar sociala relationer.F Heider (1896 - 1988) Vi upplever en människa på samma sätt som ett fysiskt objekt.Attribution = Det finns orsaker till varför människor agerar som de gör.(Attributionsteorin innebär att människan vill ha en balanserad och sammanhängande bild av verkligheten varför hon söker meningsfulla orsaker till det som sker.)Naiv psykologi = Vi attribuerar händelser. "Han gjorde så så då gjorde jag så."Vi attribuerar även fysiska objekt: -"Den jäkla stolen var i vägen så jag snubblade på den, dumma stol!" M Sherif (1908 -1988)Social påverkanAtt få ett socialt godkännande är mycket starka krafter för oss sociala varelser!Milgram (1933 - 1984)LydnadsexperimentetHur långt kan vi gå för att lyda auktoriteter? - Oerhört långt! = En kostnad för att vi är sociala.Jämviktsteori Heider 1958TriangelsituationExempel: Maria kan uppleva ”obalans” när hennes vän Lisa reagerar negativt till att hon har börjat röka. Maria har då två alternativ för att återställa balansen, antingen slutar hon röka eller bryter med sin vän. Obalansen reduceras genom att Maria väljer ett av alternativen och därigenom ändrar sin attityd.Kognitiv dissonans Festinger (1919 - 1989) Vi undviker motsägande uppfattningar om vår sociala verklighet och strävar efter balans.Dissonans leder till spänningar och obehag, vilket leder till att vi handlar på ett sätt som leder till att balansen återställs, dvs. genom att undvika åsikter och information som leder till dissonans. Obalansen löses genom att man ändrar sin bild av verkligheten något. Exempel: Att röka och att veta att röka är skadligt.


Berit Ås härskartekniker
Professor Berit Ås identifierade härskartekniker och i och med det gav hon många förståelse vad som sker när de inte blir hörda, förbises eller ignoreras. Det behöver inte vara den enskilde som argumenterar dåligt eller inte får fram sitt budskap tillräckligt bra som det hänger på. Det behöver inte ha något med dig som enskild person ö.h.t. att göra, utan snarare det fack som betraktaren placerar dig i. Att ge härskartekniker namn är det samma som att göra dem synliga och därmed neutralisera effekterna av dem. Att känna igen härskartekniker innebär att du kan avslöja, minska rädslan och reducera effekterna av dem. Enormt praktiskt och nyttigt!1. OsynliggörandeAtt tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem. Exempel: Någon tar upp det du just sagt som om det vore en egen idé eller tar ordet trots att du just börjat prata. På ett möte börjar de andra skrapa med stolarna, bläddra i sina papper, viska eller gäspa när du får ordet.2. FörlöjligandeAtt genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig. Detta genomförs till exempel genom att använda slående men ovidkommande liknelser. Även att inför grupp anmärka på persons yttre är ett sätt. Exempel: En kollega skrattar åt ditt uttal och säger att du låter som en person i en kul tv-serie (när du hade något viktigt att säga).3. Undanhållande av informationAtt utestänga någon eller marginalisera dennes roll genom att undanhålla den väsentlig information. Exempel: Du förstår att dina kollegor haft ett möte där du borde ha varit med. Beslut som skulle fattas på ett möte har redan fattats tidigare i informella sammanhang, där inte alla berörda haft tillträde.4. DubbelbestraffningAtt försätta någon i en situation där personen nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ den väljer. Exempel: Du är noggrann med dina arbetsuppgifter. Då ser chefen det som om inget blir gjort. Om du snabbar på får du höra att du slarvar. En man beskylls för att inte ta ansvar för hem och barn, gör han det så beskrivs han som omanlig. En kvinna som väljer att vara hemma med sina barn före att gå på ett kvällsmöte betraktas som oseriös, går hon på mötet får hon höra att hon är en dålig mamma.5. Påförande av skuld och skam Att få någon att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något de utsätts för är deras eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Exempel: Trots att du inte informerats om det där mötet får du höra att du själv borde tagit reda på när det var. Ingen lyssnar på vad du säger på mötet och du känner att du uttryckt dig på ett dumt eller otydligt sätt. En kvinna/man som sextrakasseras har sig själv att skylla med tanke på det sätt som hon/han klär sig.Motmedel (som några andra doktorander har formulerat):* Tag plats* Ifrågasättande* Korten på bordet* Bryta mönstret* Intellektualiserafem bekräftarstrategier:* Synliggörande* Respekterande* Informera* Dubbel belöning* Bekräfta rimliga normerhttp://kilden.forskningsradet.no/c16881/artikkel/vis.html?tid=35132

Arbetsgruppens psyk del 2
Det finns olika "maktbaser":Belöning - lön, massage, presenter, bonus etc etc..Bestraffning - man får ej det man vill ha, mindre lön, tråkigare arbetsuppgifter..Legitim - rätten att påverkaExpert - expertmaktRelationell/identifikation - förebild, människor ser upp till chefenInformation - sortera informationKonnektion - man känner rätt personerDet är inte bara chefer som använder sig utav maktbaser på jobbet utan även medarbetare, legitim makt är la den enda makten som medarbetare inte kan använda till fullo. Som socionom kan vi bli skol- eller sjukhuskurator, enhetschef , biståndsbedömare, personalkonsulent/-assistent/-chef, fältare eller jobba på socialkontor, BUP, vårdcentral, ungdomsmottagning eller inom kriminalvården.Skolkurator ses som ett av de friaste yrkena då man är ensam socionom på arbetsplatsen. Då kan man tillämpa maktbaserna expert, relationell och information. Makt klingar negativt men det är även positivt om vi använder makten på rätt sätt. På socialkontor har man "ryggen mer fri än fri sikt". Med "ryggen fri" menas byråkrati och med "sikten fri" menas fritt för eget initiativ.Parallellprocess: Om chefen är respektfull så är chansen hög att du bemöter klienterna med respekt. Om chefen är snål och sur så blir du... Grupper: Vill man värna om allas chans att kunna prata i en grupp om fem personer så ska man prata 20% och lyssna 80%. Varför har vi en mun och två öron? ;-)

Arbetsgruppens psykologi
SKTFSituationsstress (svår situation, vi vet inte riktigt hur vi ska göra. Osäker, nervös. Lösning: Skaffa ett bollplank, en kollega eller handledare. Utbilda dig inom området, skaffa mer kunskap.)Konfrontationsstress (Man möter massa människor hela tiden, man blir trött på folk. Lösning: fixa egen tid.)Tidsstress (Tidspress. Lösning: Lär dig prioritera vad som är viktigt, akut och som kan vänta.)Förväntansstress (händer inför första gången man ska gö nånting. Lösning: Förberedelse!)Sen fick vi lära oss att LIVET ÄR ORÄTTVIST! Selektiv perceptionHjärnan mäktar inte med all information utan väljer ut efter:- aktuellt (vi kör bil och ska lägga fokus på vägen och inte på ngt annat)- intresse (kattintresserad lystrar extra noga när någon berättar om en katt)- kunskap (har vi kunskap sen innan så fastnar det lättare)- erfarenhet - sinnesstämning (dagsform)Personkemi är när någon av kriterierna ovan är lika! Då känner vi att vi förstår varandra. =)Viktigt att kolla då och då att vi har förstått den andra rätt, det är sååå lätt att tolka fel fick vi handgripligen lära oss efter ha gjort en övning i föreläsningssalen.

Socialpsykologi del 2
Den här mannens föreläsningar är verkligen en kulspruta av massa dö´a gubbar. Jag som varken gillar historia eller massa namn på gubbar att komma ihåg förvånas över hur föreläsaren ändå fångar mitt intresse. Det kallar jag för äkta lärarförmåga. Jag orkar dock inte nämna allt här, så här kommer ett axplock.Watson (1878 - 1958) ställde sig emot insiktsteori och tyckte att vi ska inte studera instikter eller medvetande utan bara det vi kan registrera och grundade därmed behaviorismen. Det som är intressant att titta på är stimuli och respons, människans inre tankeprocess emellan är helt ointressant. (Därför kallas modellen för "black box" då människans tankeprocess ses som en svart ointressant låda.) Det är det som har påverkat människan (stimuli = orsaken bakom) och det som är resultatet (respons = handlingen) som är av intresse.Exempel:Läraren ger dig en tentafråga, det är orsaken till att du börjar skriva ett svar. Läraren bryr sig inte om vad du brottades med för tankar medan du skrev svaret, det enda han bryr sig om är resultatet."Vi förstår att du tänker men det viktigaste är att du gör rätt!" =)Påminner om KBT, hundträning, barnuppfostran.. =D

Psykisk kris del 4
Sista biten av psykisk kris! *puh*Nu är vi inne på siffra... 17!17. Att ge råd. = Lyssna på innebörden, känslan, i frågan och inte på orden. Undvik att ge råd, utan fråga efter känslan.Exempel: En kvinna hade plötsligt förlorat sin sambo (han dog) och hon hade blitt sjukskriven pga krisen. Hon frågar "tycker du att det är dags för mig att gå tillbaka å jobba?". Det är en mycket svår fråga att svara på, du är inte gud som kan veta vad som är bäst i hennes läge. Lyssna efter känslan i kvinnans fråga, vad är det hon kan känna. Exempelvis kan du svara: -"..eftersom du ställer frågan så kanske det betyder att du har börjat fundera på det men att du är tveksam?"Kvinnans inre känslor: tveksamhet, rädsla (rädsla att bli sjukskriven igen ifall hon inte pallar med jobbet och att en kollega ska bli arg på henne i.s.f.).TratteknikAtt gå från det allmänna till det specifika "att någon av de andra kollegorna ska bli arga" (se exemplet ovan).En följdfråga skulle exempelvis vara: -"..tänker du att någon speciell person som skulle bli arg på dig?"Det är svårt att ge råd på personliga problem, men vi kan hjälpa personen att prata om det och sortera ut det. Bara för att någon ber om råd behöver vi inte ge råd. =)18. Viktiga egenskaper hos bearbetaren:- kunskap- självkännedom- empati(empati och intresse för människor är en förutsättning)Vad är skillnad på empati och sympati?Empati = ett vidare begrepp. Förmågan att sätta sig in i hur det är för den andre.Sympati = handlar om mig. Vi sympatiserar med någon som vi känner igen oss i.Exempel:När Agdas pappa dog kände hon sorg, längtan och saknad. När Beatas pappa dog kände hon sorg och lättnad då han faktiskt var en besvärlig person att ha å göra med. Agda träffar Beata och säger: -"Jag vet preciiiis hur du känner dig, jag kände också sorg, längtan och en enorm saknad". Beata som egentligen kände lättnad kan inte i det här fallet berätta det utan fylls av skam och skuld och kommer bära det ensam ifrån det mötet. :-(

Socialpsykologi
Socialpsykologi handlar om att feta vänner gör oss tjocka! En studie hade gjorts om att likakönade relationer av betydelse för oss påverkar oss mycket mer än vi tror. Ifall du har nära vänner eller släkt som är överviktiga så ökar sannolikheten att även du ökar i vikt. Din egen tolerans att öka i vikt ökar. Okej, det är inte det socialpsykologi handlar om men det är ett exempel. Socialpsykologi handlar om "vem är du och hur kommer det sig att du gör det du gör?". Hur uppfattar vi oss själva? Hur kommer det sig att vi är den vi är? Är vi annorlunda i olika situationer och umgängen - och hur kommer det sig? Hur påverkar vi människor varandra?Det tål att tänka på.. Vi är sociala varelser som påverkas av varandra mer än vad vi tror, både på gott och på ont. Kanske något att ha i bakhuvét när vi bemöter andra? Den andra kanske har en dålig dagsform just den dagen då du tanklöst drar ett dåligt skämt? (Något jag själv behöver tänka på.)





Adolescens 2
"Vi vill gärna patologisera oss själva" sa Eva med ett finurligt leende på frågan om hur hon visste att ingen i föreläsningssalen hade identitetsdiffussion. "Ni skulle inte vara här ifall ni hade identitetsdiffussion" förklarade hon närmare. Aha.. Så vi är inte så 'fucked up' som vi tror? =DNågra oroliga frågor om barnobservationen hade kommit upp och som vanligt lugnade barnpsykologen oss med sina kloka svar: -"lite ångest är en god vän! Den får oss att skrida till handling.." (Om allt var frid och fröjd så skulle vi inte finna motivation att öppna böckerna eller göra klart inlämningsuppgiften.)Under föreläsningen pratade hon om hur grupptillhörigheten är viktig för ungdomsidentiteten, den ersätter föräldramakten och ger oss trygghet men även utrymme för att utforska.Identitet- Kliniska synpunkter- Att jag är- Vem jag är- Vad jag ärIdentitetsdiffusion = ambivalens, ena dagen är man en typ och andra dagen en annan typ. Saknar inre kärna. Uppkommer i sena tonåren. Kronisk tomhet, motsägelsefullt beteende, ytlig varseblivning av andra.Under tonåren händer det mycket i hjärnan, nya neuroner bildas etc, det är inte konstigt att det är både en "blomstrande tid" i människans liv då ungdomen är väldigt kreativ men samtidigt är det inte konstigt att tonåringen är trött! =)Psykisk ohälsa (psykoser, schizofreni o.dyl.) uppkommer när hjärnan är färdigutvecklad, dvs i tidiga 20-årsåldern. Lite tragiskt när hjärnan är klar med sitt växande och allt. :-(


Adolescens
Eva började åter igen visa några seriestrips och analyserade Kalle (i Kalle&Hobbe) som ett latensbarn. En härlig lättsam början. Adolescensen kallas tonårstiden med allt vad det innebär, revolt etc. Det vi fick lära oss i korthet var att revolt är normalt men att även icke-revolt är normalt. Under tonårstiden händer mycket biologiskt (kroppen förändras), socialt (skola - vänner - partner) och psykiskt (många abstrakta tankar). Det är inte underligt att tonåringar är trötta! Det som tidigare uppfattades som skönt att vara nära sina föräldrar uppfattas nu som farligt. Omedvetet vill man distansiera sig från föräldrarna för annars känns det som om man inte kan växa. Allt föräldrar gör verkar vara äckligt, jobbigt och pinsamt. En "god adolescens" är utveckling, och utan inre konflikter så utvecklas vi inte. Samtidigt som tonåringen "laddar ur" sina föräldrar så kan han/hon "ladda upp" andra vuxna omkring sig som tonåringen ser upp till. Det kan vara kompisens föräldrar eller någon annan vuxen i närheten. Jag minns när jag idealiserade min bästis mamma. Hon var en lugn, harmonisk och naturlig kvinna som ofta satt vid köksbordet och skar klyftor ur en grapefrukt med en speciell grapefruktkniv samtidigt som hon läste tidningen. Det var hennes kvalitetstid för sig själv och hon var så vacker när hon satt där med sitt långa, bruna hår och vita blus. En sån kvinna ville jag bli när jag blev stor, tänkte jag för mig själv. =)

Symbolisk interaktionism, Coping etc
Till min sköna förvåning kunde jag koncentrera mig och hänga med på vad föreläsaren sa, hon kanske passar bättre i mindre klassföreläsningar? (Jag skrev förut att jag hade svårt att koncentrera mig på den här kvinnans föreläsningar) Here it goes.. =)Symbolisk interaktionism handlar om språket och språkets roll, vilket är avgörande för allt mänskligt samspel.- Identitet (man får sin identitet via språket)- subjektjag "I" (känslan jag)- objektjag "me" (sociala jag, hur upplever andra mig? Vi har alla ett behov att veta hur andra uppfattar oss, mer eller mindre. Den sidan är viktig för oss att veta när vi ska bemöta andra människor så vi bemöter dom på rätt sätt.)Signifikanta andra (personer som står en nära)Generaliserade andra (samhället tycker att.. Grupper/anonyma människor men som ändå är viktiga för oss. Typ: Överjaget. Moraliserande.)Coping(I "att bli tonåring", sid 18, finns en definition på "coping")Krav utifrån och inifrån oss själva kan göra att det blir för mycket för oss. Coping är en teori om vår förmåga (våra resurser) att hantera det, bemästra det, komma över det stressfyllda/jobbiga.Kända teoretiker inom coping: Lazarus, Folkman.(rötter i psykoanalytisk teori, stress- och smärtforskningen har betytt mkt för teorin.)Det går inte att värdera olika människors coping, vad är bra och dålig coping. Alla har sitt eget flexibla sätt och alla gör sin egen bedömning av hur de ska handskas med problemen.Exempel på coping-resurser:sociala nätverketden mänskliga förmåganpengar boende(vardagliga saker i våra liv..)I Coping tittar man på hur individen gör och vilka resurser individen har.StrategierDet människor gör för att mobilisera sina resurser för att nå ett önskvärt resultat.Copingstrategier- Känslofokuserad coping (emotionell)- Problemfokuserad copingKänslofokuserad coping försöker undvika en kognitiv (förstående med intellektet) coping. Det handlar mer om att reglera sina känslor genom att undvika, bagatellisera, omvärdera, omtolka, kontrollera eller inte göra nånting alls. (Påminner om försvar men de psykodynamiska försvaren är omedevetna, coping handlar om det man gör på ett medvetet plan.)Problemfokuserad coping handlar om att förändra nånting, att försöka göra nåt konkret åt saken. Exempelvis byta jobb, bostad eller springa ifrån en hund ifall man är hundrädd.Antonowsky - SalutogenesSalutogent = man ser det friska (vad är det som håller människor friska?)Patogent = man ser det sjuka (vad är det som gör människor sjuka?)Känsla av sammanhang (sid 20 i "att vara tonåring")Antonowskygubben lägger in värderingar i "bättre känsla av sammanhang" och "sämre känsla av sammanhang" i motsats till coping som inte lägger in värderingar alls.3 komponenter i känsla av sammanhang:- meningsfull (jag vill, motivation, drivkraft)- begriplig (jag förstår, jag vet, kognitiv, intellekt)- hanterbar (jag kan, jag har resurser)(Filmtips: Livet är underbart! La vita bella!)KASAMStark kasam-probleminriktat förhållningssätt till svårigheter och är flexibel i sina strategier.Svag kasam- begränsad förmåga att anpassa sig till nya förhållanden.När man har ett svagt kasam har bristerna en tendens att nöta på en så man blir än mer svagare. Om man däremot har ett starkt kasam så har det en förmåga att stärka en ytterligare.Motståndsresurser:- intellekt (det kognitiva)- ekonomi- nätverkStressorer:- Kroniska (ex funktionshinder)- Livshändelser (ex någon dör, man hamnar i kris, man får barn)- Dagliga förtretligheter (ex osämja med en vän)


Psykisk kris del 4
Hur ska vi bemöta en människa i kris?Ordet "Kris" betyder både en fara och en möjlighet. Det är en fara att fastna i reaktionsfasen (med alla dess försvar) men kris är även möjlighet till förändring. När vi har det bra har vi ingen anledning att förändra något. Förändringar kräver ju lite ansträngning från oss lata och bekväma människor. ;-)Här nedan följer sjuttioelva punkter att tänka på när man ska bemöta en människa i kris:1. Ta bort min förväntan på mig själv att jag ska kunna säga något som får den andra att må bättre, att jag ska kunna ta bort smärtan.2. Det viktigaste är att inte undvika (att stanna kvar hos personen är det som hjälper).3. Ge hjälp att orka känna smärtan (det är farligt att lägga locket på).4. Släta inte över, säg inte "det är nog inte så farligt, det blir nog bra ska du se".5. Händelser skulle te sig mindre dramatiska om jag fick lov att känna som jag känner.6. Att vara en container - en behållare för den andres känslor. (Visualisering: Det ska finnas en papperskorg mellan mig som lyssnar och den krisdrabbade. Den drabbade kan babbla ur sig allt i containern, jag bara lyssnar men ger inga konkreta råd direkt.)7. Lyckoideal - en myt. Exempel på myter: "att få barn är fantastiskt!" eller "det normala är att må bra". Det är en del av livet att må dåligt ibland, vi människor är egentligen väldigt lika under ytan. 8. Att uttrycka känslor. En studie visade att de krisdrabbade som var besvärliga och bar sig illa åt kom igenom krisen snabbare. De som istället behärskade sig och betedde sig "vuxet" tog det längre tid för. Det är sunt att uttrycka sina känslor. Känslor kan inte skada dig. Den enda gången känslor kan skada dig är ifall du lägger locket på. 9. Att acceptera - inte bagatellisera.10. Den egna katastrofångesten (vi kan själva känna obehag då vi påminns om att katastrofer kan hända oss alla).11. Trösta inte bort gråten (med tröst menar vi ofta att vi försöker få den gråtande att sluta gråta, men gråt är ett hälsotecken. Men vi ska inte tvinga klienten att gråta). :-))12. Att bearbeta - att tala om det som hänt om och om igen. (Barn bearbetar genom att leka samma sak om och om igen.) Vi märker att någon har fastnat i ältande ifall det inte sker någon utveckling i berättandet.13. Låsning - be personen berätta och lyssna efter frånvaron av förbjudna känslor, ex: vrede, hat, ilska, skuld. Ett omedvetet försvar är idealisering. Exempel: En besvärlig cancersjuk pappa går bort efter jobbiga 7 år bestående av krav och otacksamhet. Mamman idealiserar pappan efter hans död och säger att han var världens snällaste.14. Aggressiva utbrott (viktigt att komma ihåg att det har inget med oss personligen att göra. Den krisdrabbade är fylld av förtvivlan och känner sig som allra sårbarast.) Lyssna förbi aggressionen.15. Det viktigaste är att LYSSNA. - innehållet = orden- innebörden = känslan(Kan du inte lyssna är det bättre att säga det, för den drabbade är känslig och känner det. Närvaro känns - även igenom telefonapparater.)16. Att bekräfta. Ex: "Jag förstår att du känner dig förtvivlad.." (Att bekräfta att man förstått någon annans känslor lugnar ner.)

Syskonens vikt
Och då menar jag inte syskonens vikt i kilo utan deras vikt i betydelse för oss. "Syskon är våra längsta relationer i livet" sa Eva klokt och menade att föräldrar dör men syskonen följer med en (vanligtvis) från födseln till graven. Det är viktigt att ta till vara på sina syskonrelationer. (Har man inte syskon så duger nog kusiner lika bra eller andra jämnåriga.) Nu ska jag äta pannkakor! :-P

Förskolebarnet - Drifternas utveckling
Förskolebarnet (3-6 år) Drifternas utveckling• Den falliska fasen (oidipala fasen – oidipuskomplexet, penisavund etc)• Onani, exhibitionism, voyeurism• Kritik: sexualitetens betydelse överdriven• Kritik: Mannen som utgångspunktJagfunktionernas utveckling 3 – 6 år• Försvarsmekanismer - reglage och kontroll av psykisk balans – normal utveckling! (man reglerar sitt humör, sitt temperament och saker som hänt (förnekande och bortträngning))• Känslor som försvar för andra känslor(förakt istället för avundsjuka, arg istället för ledsen, ledsen istället för arg)Per Gessle - här kommer alla känslorna (på en och samma gång) (Sjunger han "här sitter jag och fiser på en regnig perrong.."?? =D)Treåringen behärskar motorik och språk och lär sig ständigt nya saker:• Fyraåringen har ett blommande språk. Varför-frågor? (4-åringar är väldigt konkreta i sina tankar)• Tankar på döden.• 5-6-åringen ritar det som är viktigast störst. Hon jämför sig med andra och kan vänta på sin tur.Objektrelationernas utveckling 3 – 6 år:• Har själv- och objektkonstans (förstår sin spegelbild, kan bära med sig mamma i sitt inre)• Kan känna både kärlek och hat till samma objekt (De med Borderline har svårt att klara av det här utan det är antingen svart eller vitt, hat eller kärlek, från den ena dagen till den andra)• Övergångsobjekt (mellanområde)Kognitiva utvecklingen 3 – 6 år (jag-funktioner):• Preoperationellt stadium (man har lärt sig att se världen ur ett annat perspektiv än sitt eget)• Symbolfunktionen – språk, drömmar, lek (svårt att skilja på drömmar och verklighet, lek och verklighet)• EgocentrismSjälvets utveckling 3 – 6 år• Det berättande självet• Mentaliseringsförmåga• Att få vad du vill handlar om att berätta den bästa historien (Förhandling: ”ja men jag behöver de här kritorna för att kunna rita bättre!”)• Trygg anknytning och god empati samvarierar med narrativ kompetens (kunna berätta en sammanhängande historia efter egna personliga upplevelser på ett bra sätt).


Koltbarnet
Infantocentrism = Barnet sett ur ett barns perspektivAdultocentrism = Barnet sett ur vuxnas perspektivPatoformism = Barnet sett ur sjukt perspektiv! =)) Koltbarnet (1 – 3 år) ((Vad sjutton är koltbarn för något eg.?? Efter snabb googling fann jag att det är ett uttryck för barn som lämnar spädbarnsstadiet och börjar krypa/gå.))• Barnets omnipotens måste kränkas i trygghet! (1-åringar är omnipotenta och har inte mött livets motgångar än, de tror att de äger världen. Livet består utav kränkningar (det är inte alltid vi får det vi vill) och det är det som formar oss. 1-åringar prövar gränser och testar vem det är som bestämmer. Viktigt att föräldrarna vågar säga kärleksfullt ”nej”.• Utvecklinglinje från bekräftelse till intersubjektivitet(1 ½-åringar är oftast lite uppgivna då de upptäckt att det inte är de som bestämmer här i världen. Det är vid den här tiden som relationen utvecklas, man kan ju inte ha en relation när det pågår en maktkamp!)• Finns plats för fadern!(Viktigt att pappan stiger in och delar på rollerna med mamman, ex: rollen att ge kärlek och rollen att säga nej.)Övergångsobjekt (Vi använder oss utav övergångsobjekt när vi går från en mognadsfas till en annan, som skänker tröst och lugnar oss.)• Den egna kroppen (ex suga på tummen)• Snuttetrasan • Fantasivärlden och språket (lekar, fantasier, fundera på vem man är)• Abstrakta företeelser (böcker, musik, konst. Det som skapar lycka i livet.)Övergångsobjekt kan ske parallellt, ex suga på tummen och ha snuttetrasa. Vuxna håller också på med övergångsfenomen när vi är nervösa.Lekens betydelse• Symboliseringsförmåga (kunna leka, bearbeta, vara kreativ)• Självmedvetenhet• självreflektionEmpatiutveckling• Mognadsbetingad förmåga att kunna uppfatta, dela och uttrycka en annans inre känslotillstånd (via leken lär sig barnet att sätta sig in i andra människors liv)• Tre steg: Affektiv resonans, psykolgiska skript, avstämning med den andres känslouttryckMoralutvecklingen• Är prekonventionell: det är dom stora som bestämmer!• Den empatiska muren för att undvika invasion och kaos (vi orkar inte ta in allt alltid, därför skapar vi en empatisk mur. Barn kan verka lite hårda ibland. För ex kvinnor kan muren vara olika hög beroende på var i menscykeln vi är och börjar gråta över småsaker som vi annars inte reagerar på.) =)Trotsåldern• Är egentligen en normal självständighetssträvan!Kön • Utveckling av könsroller (könsroller = hur man socialiseras in pga sitt kön)• 2-3 år: lär sig vad som är pojkigt och flickigt, 4 – 6 år: mer detaljerade associationer till det egna könet, 7 – 10 år: komplexa föreställningar om det motsatta könet

Anknytningsteori del 2
En av Evas kända tankeuppgifter:Fundera över begreppet livstema, vilket livstema är du upptagen av just nu? Det finns alltid livsteman i våra liv, fast ibland så banala så vi inte tänker på dem. Vad är jag irriterad på just nu, en vän kanske? Eller mamma? :-)Livsteman: anknytning, intersubjektivitet, beroende/oberoende, självets utveckling.. (Har jag missat något eller missförstått något?)Dagens föräldrar är väldigt måna om att pynta barnet, det finns hur många bebisbutiker som helst i stan! Väntande föräldrar fantiserar mycket om barnet som skall komma, hur det ska bli etc. Man skapar ett slags idealbarn. Men när barnet sen kommer, det verkliga barnet, så är det inte säkert att barnet når upp till de kraven. Exempelvis kan föräldrarna få ett barn med funktionsnedsättning vilket kan till en början vara svårt för föräldrarna att knyta sig an till. Desorganiserad anknytning är inte så vanligt förekommande i Sverige (vanligare i ex krigsdrabbade länder). Barnet blir destruktivt, jobbigt, får oförutsägbart beteende, blir utåtagerande och aggressivt = stora neuropsykologiska skador.Ett av Socialtjänstens uppgifter är att uppmärksamma ifall barn och föräldrar har anknytningsproblem då det kan ge så förödande konsekvenser i barnets fortsatta liv.Barn till exempelvis missbrukande föräldrar - eller föräldrar som av andra orsaker inte har god föräldraförmåga – skapar inre arbetsmodeller. Kvalitén i anknytningen påverkar framtida relationer, men som tur är kan barnet knyta an till flera och kanske hitta en god anknytning nånstans i sin omgivning. ”Strange situation” är ett experiment som gjordes då mamman lämnade barnet hos främmande personer. Antingen reagerade barnet knappt alls utan var trygg och säker, eller så blev det ängsligt och ambivalent, eller ängsligt och avvisande, eller som sista alternativ ”fright without solution” (rädd utan lösning). Barnet är rädd för sin anknytningsperson men vet inte riktigt hur hon/han ska lösa det. (Kan någon förklara det här bättre än mig??)Trauman i barndomen sker vid upprepade händelser. Exempelvis om barnet har blivit skrämt och söker tröst hos föräldern men får ett slag istället för tröst, och detta händer vid upprepade tillfällen, så blir barnet traumatiserat och kan få desorganiserad anknytning. Barnet lär sig att anpassa sig efter anknytningspersonen och dess egna behov hamnar i skymundan. Barnet skapar ”det falska självet”. Det här förutsäger senare psykosociala problem då individen har lärt sig att forma om sin egen personlighet, finnas till för andra, se andra som hot samt inte se det goda i umgänget med andra människor.


Anknytningsteori
Eva började med en av sina härliga tankeuppgifter: När känner du att du lever? När känner du inte att du lever? Klura på den du! =) Under tiden fortsätter jag att skriva om anknytningsteori: (Jag erkänner med en gång - jag har kört copy + paste från föreläsarens ppt-fil. *skäms*) Vi kan inte låta bli att knyta an till våra vårdnadshavare, hur förfärliga de än är, det ligger så djupt biologiskt nedärvt i oss. Har spädbarnet ingen att knyta an till så förtvinar det och dör. Anknytningsteori:
Allmän psykologisk teori
Individuella skillnader kan observeras
Flergenerationsperspektiv, värderingsinstrument. (Upprepningstvång kan ske hos människor som har haft en hemsk uppväxt, så kvinnan exempelvis upprepar sin hemska uppväxt på sitt barn. Med hjälp av värderingsinstrument kan socialtjänsten se om människan har bearbetat sin uppväxt och visar god föräldraförmåga eller inte.)John Bowlby:
1950: WHO, utarbetade praktiska modellr för omhändertagande av barn som separerats från föräldrar under 2:a världskriget.
Tidiga erfarenheter av stress påverkade barnens socioemotionella utveckling.
Sjukhusfilmer med James Robertson.Anknytningsteoretiska antaganden:
Grundläggande behov för alla barn
Beteendesystemet som syftar till omvårdnad måste vara välutvecklat vid födseln
Genetiskt betingad förmåga till flexibilitet
Olika anknytningsbeteenden organiseras i ett övergripande beteendesystem
Målet är närhet och skydd! (för att kunna utforska så måste barnet ha sin mamma på tryggt avstånd)
Det finns andra samspelskontakter än anknytning Mary Ainsworth:
Betydelsen av individuella skillnader i anknytningskvalitet
Variabler: Lyhördhet, tillåtelse, samarbete, psykologisk tillgänglighetNärhet och utforskande - två beteendesystem:
En trygg anknytning: (närhet)
Man känner sig säker på tillgången till en anknytningsfigur.
Trygghet i sig kan inte observeras, men beteendet
Betingelserna förändras över tid- barnets affektrepertoar utvidgas. Krypa-gå.
”a haven of safety”Utforskandet:
För utveckling av egen kompetens (som efterföljs av stolthet över att ha klarat av något)
En kärleksaffär med världen (1-åringen som äger världen)
Barnet blir rörligt
Rädslan kommer (normal grej som handlar om överlevnad, det är sunt att vara rädd. Autistiska personer känner vanligtvis inte rädsla och det kan bli farligt.)(Viktigt att känna till barnets olika utvecklingsfaser så man inte missbedömer 1 1/2-åringens naturligt trotsiga beteende som föräldrarnas tillkortakommanden i föräldraskapet.) Föräldrars omsorgsförmåga:
Ambivalens finns i normalt föräldraskap! (ingen älskar sina barn jämt!)
Erbjuder närhet och skydd
Stöter bort för att avkomman är hindrande och krävande (mardrömsexempel är när föräldrar mördar sina barn, det finns inget viktigare och farligare för barnet än föräldrarna!)Inre arbetsmodeller:
Prototyper för hur relationer skall vara (0-3 år är vi väldigt öppna fär att lära oss grunderna för relationer)
Kvalitén i anknytningen påverkar framtida relationsutveckling
Barnet har kapacitet att knyta an till flera! (Barn knyter inte an till bara en person utan kan knyta an till 3-5-6 personer, vanligtvis till hela kärnfamiljen med syskon etc. Men starkaste anknytningen brukar vara till mamman då hon vanligast står närmast från födseln.)Anknytningsmönster:
Strange situation
Trygg och säker
Ängslig och ambivalent
Ängslig och avvisande
Desorganiserad – ”Fright without solution” (rädsla utan lösning. När de personer man har knytit an till även skapar rädsla, då ser man ofta att barnet liksom fryser till.)
v\:* {behavior:url(#default#VML);} o\:* {behavior:url(#default#VML);} p\:* {behavior:url(#default#VML);} .shape {behavior:url(#default#VML);} v\:textbox {display:none;}

.O {font-size:149%;}


Känslan av ett själv
Skillnad på jaget och självet (olika teorier):Självet handlar om den inre upplevelsen om vem är jag, det kan utvecklas genom tiden men är ändå statisk.(Tankeuppgift: Fundera över vilken ålder ni trivdes bäst att vara i?)Självets psykologi (fjärde vågen bland teorierna):Regression - fixeringspunkterRegression -> ingression (same shit fast olika namn)= innebär att få den bekräftelse man inte fått.Ex: "pojken får en lillasyster och regredierar för att få mer bekräftelse."Ex: "jag hamnar i ingression varje gång jag slänger av mig vuxenlivets kläder hemma och tar på mig myskläderna. En sorts vila från vuxenlivet."Ex: "nyblivna föräldrar regredierar för att lättare förstå och sätta in sig i spädbarnets behov."Begrepp:Ontogenes - individens utveckling.Fylogenes - barnet antogs gå från apa till människa i utvecklingen.Psykosexuell fasteori:
Inte användbar för att förutsäga patologi (sjukdomar antar jag att läraren menade här?)
Tidtabellen för samma tema varierar mellan olika utvecklingsteoretiker. (ex: när lär sig barnet säga barnet nej egentligen?)
Livsteman - utvecklingslinjer har ersatt faser och fixeringar. (ex: rivalitet finns med oss hela livet och hör inte till någon särskild fas.)Självet som centralt begrepp:
Centrum för handling (drifter, drivkraft, handling)
Är detsamma - men förändras
En konstruerad illusion
Både avgränsat och konstant, men också en rörlig process
Ett livstemaHur organiserar barnet sin socioemotionella värld?
Hur gör man när man ska vara med andra människor?
Fem nivåer av "känslan av själv"
"Vår tillvaro kretsar inte runt stämningar på samma sätt som det gör för spädbarnet." (barnet kanske är känsligt för stämningar just pga anknytningsteorin)
Vitalitetsaffekter (hur man gör när man sköter om barn)
Affektintoning (förälderns imitation och bekräftelse av barnets lek/påhitt. För att förstärkaen dialog mellan barn - förälder)


Minnet och självets psykologi
"Vi är bra på att härmas!" säger föreläsaren Eva med ett glatt leende. Den kvinnans leende är verkligen smittsamt, jag kan tänka mig att majoriteten av åhörarna log när de såg henne le.. :-)Att härma andra människor, omedvetet som medvetet, är bra för vår sociala inlärning och ett sätt att sätta sig in i hur det är att vara en annan människa. Det är tack vare minnet som vi kan härmas. Eva spinner vidare på sanna- och falska minnen...Barndomsminnen är inga objektiva minnen utan det handlar om vilket perspektiv vi hade då eller har nu som påverkar minnesbilderna. Vuxna kan plantera in minnen hos barn, avsiktligt eller oavsiktigt, då barn är så enormt duktiga på affektavläsning och vill vara vuxna till lags. Genom att fråga på fel sätt kan barnet klura ut vilket svar den vuxna söker och svara det barnet tror den vuxna vill höra.Om ett barn berättar något hemskt för dig (sexuellt ofredande el.dyl.) så godta informationen och fråga inte ut barnet för mycket. Risken finns annars att du inplanterar falska minnen i barnet. Ring istället och gör en anmälan så får professionella samtala med barnet om vad som har hänt.Procedurella minnet = kroppsminnet.Socialiseringsprocessen = barn lär sig hur de ska uppföra sig, hur bli omtyckt av andra.Vid 8 månaders ålder händer det mycket. Det är nu som barnet blir skeptiskt mot främlingar och kan exempelvis själv krypa undan för att söka skydd. Minnet har utvecklats så att barnet kan leta efter föremål och människor fastän de inte syns för tillfället, något barnet inte hade minnesförmåga för innan.Vid 1 1/2 år kan barnet göra en "fördröjd imitation", dvs iakta ngt och minnas det för att vid senare tillfälle imitera det.Vid 3 års ålder kan barnet episodiskt berätta något som hänt.Vid 4 års ålder mognar mentaliseringsförmågan hos barnet och det kan förstå andra människors inre världar. Det innebär indirekt att man kan prata med barn om ganska svåra saker då de kan sätta sig in i andra människors tankar/känslor med lite hjälp. Mentaliseringsförmågan är förknippad med empati och descentralisering.Dissociation: Trauma och stress påverkar minnet så att det är svårt att minnas händelsen sammanhängande. Vi har en tendens att upprepa obearbetade traumatiska händelser tills vi når en förståelse över det som hänt. (Människan är en förståelsesökande varelse som vill tolka och förstå det som hänt/händer.) Men i och med att vi upprepar det hemska så re-traumatiserar vi oss själva, vi behöver hjälp att bearbeta traumat innan vi kan sluta upprepningen. Exempel: Pedofiler har ofta själva drabbats av övergrepp som barn.Obearbetade trauman skapar sårbarhet. Bearbetade trauman styrker oss. *ett hopp mitt i det svåra*De affektladdade minnena minns vi bäst - men lagom är bäst! Om händelsen blir för laddad (starkt obehag) så går försvaret bortträngning in.Trauman läker inte av sig själv med tiden, de blir inkapslade och måste tas fram med hjälp av en professionell för att bearbetas.


Socialgerontologi
Om gerontologi betyder läran om åldrandet så bör väl Socialgerontologi betyda läran om det sociala åldrandet? Socialgerontologi är ett tvärvetenskapligt ämne där man forskar på samspelet mellan den åldrande människan och den sociala miljön.Äldre Socialgerontologiska teorier är aktivitetsteorin/ kontinuitetsteorin som menar att det är bra för den äldre att hålla igång och fortsätta livet som förut. Tillbakadragandeteorin/ åldersstratifieringsteorin menar att den äldre mår bra av att dra sig tillbaka och succesivt förbereda sig för döden, både fysiskt som psykiskt.Social utbytesteori används idag för att diskutera varför anhöriga hjälper sina äldre trots att det finns äldreomsorg i samhället? Teorin bygger på att människor beter sig rationellt och överväger först vad det kostar/ger innan de ger hjälp. Teorin tittar på vad det är för tjänster som äldre ger och tar? Den poängterar vikten av ömsesidigt tagande och givande, hur jämvikt är viktigt för människans välmående. (...)Livsloppsperspektivet: Vi bär med oss en föreställning över hur livet ter sig från vaggan till graven. Perspektivet kopplar samman individuella nivån (mikro) och samhällsnivån (makro) och studerar åldrandet under hela livet.Fyra principer inom livsloppsperspektivet:
Tvåstegsdynamik = Samhällets förändringar påverkar individens förutsättningar att leva sitt liv. Individens val påverkar samhället.
Livsloppsprincipen = Folks förväntningar på exempelvis äldreomsorgen beror på hur deras liv har sett ut. Den fattigas fördragsamhet och den rikes missnöjsamhet.
Sammanflätade liv = Vi påverkar varandra i vårt nätverk
Kohortprincipen = Människor födda inom samma decennium (ex 40-talister) har en livsstil jämfört med ex 70-talister som har en annan livsstil. (Kohort kan jämföras med generation) .Centrala begrepp:
Kulturella scheman = Vi har en bild över vad som utgör ett normalt liv beroende på kultur och tid. Detta sägs vara på väg att lösas upp i vår mer individualiserade värld och kan leda till en ökad osäkerhet (eller frihet?).
Övergångar = Livsbrott. Önskade eller oönskade övergångar som att få barn, bli pensionerad eller drabbas av sjukdom.
Passageriter = Exempelvis dop eller examenscermonier.
Åldersnorm = Vi förväntar oss olika av olika åldersgrupper. Hur de ska klä sig, bete sig eller kunna. De tär skillnad på en 17-årings beteende och en 70-årings.

Barnperspektiv
Det är med sorg i hjärtat som jag säger detta, jag hoppas böckerna är mer intressanta än denna kvinnans föreläsningar. Jag vet inte riktigt vad det är som gör att jag inte kan koncentrera mig på hennes föreläsningar, jag skriver bara av PowerPointpresentationen men tankarna är någon annanstans och flyger. Orkar ärligt talat inte ens renskriva mina anteckningar utan går trotsigt över till nästa föreläsning. Kanske har jag hamnat i regression, vad vet jag? :-))

Åldrandet - intro
Den här föreläsningen missade jag men Camilla delade så vänligt med sig av sina anteckningar. :-)De äldre i samhället ökar, köttberget ökar, det har vi redan hört. Medellivslängden ökar.Är ålder bara siffror? Och när är man gammal? Det finns tre olika sorters syn på ålder:
Kronologisk ålder = den ålder man har (siffror)
Funktionell ålder = Är du som en normal 70-åring eller är du "sjukare"?Funktionell ålder påverkar äldreomsorgen då äldreomsorgen är behovsprövad. Yngre människor behandlas som äldre om de har funktionshinder.AGEISM = negativa generaliseringar som "alla gamla är snåla", förutfattade meningar om en viss grupp.
Upplevd ålder = hur gammal man känner sigJag-identiteten påverkas mindre av kronologisk ålder än den funktionella. Ofta tänker man sig själv som yngre, det är som om psyket inte hänger med kroppens ålder. ;-)Tre framtida scenarier om de äldres hälsoutveckling:
Komprimerad sjuklighet = Vi är friskare längre och när vi blir sjuka så är det kortare tid än förr. (Önskvärt men ej så troligt scenarium.)
Uppskjuten sjuklighet = Sjuka lika mycket som förr men senare i livet.
Expanderad sjuklighet = Folk är "halvdöda" längre tid istället för att dö/somna in. (Troligast.)

Psykisk kris del 3
forts. försvarsmekanismer:
Rationalisering = hitta förklaringar för att mildra smärtan. Exempelvis säga "det jobbet låg ändå för långt bort" för att lindra besvikelsen av att inte fått det nya jobbet. Jämför ordspråket "surt sa räven om rönnbären". Eller allvarligare exempel: någon dör i en bilolycka och vi säger "det var skönt att det gick så fort så han slapp lida".Försvarsmekanismerna är positiva för oss, men blir det väldigt massivt så blir det negativt.Vi kan se försvaren hos andra men har svårt för att se det hos oss själva, möjligtvis i efterhand när vi kommit in i bearbetningsfasen, och det beror på att försvaren är omedvetna. "Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget?" =)
Bortträngning = det är helt borta, man talar inte om det, det har aldrig hänt. Detta är den mest effektiva försvarsmekanismen men även den skadligaste då den tar mest psykisk energi. Det tar mycket energi att tränga bort ett traumatiskt minne och personen kan vara mycket trött samt inte orka göra det han/hon brukar göra. Bortträngningen ligger i vårt omedvetna och kan dyka upp i ex drömmar.Psykosomatiska reaktioner (soma = kropp):"Man behöver inte vara deprimerad för att få influensa men det underlättar." =)spänningar, mensen uteblir, magen krånglar, man äter dåligt, ryggbesvär, hjärtklappning, högt blodtryck etc.En vanlig kroppslig grej vid sorg är att man suckar väldigt djupt och ofta.Sorgen har ett eget förlopp, förlorar man någon som har betydelse för en så tar det ett år, ett sorgeår, innan man kommit över det. Man måste typ gå igenom årets hela cykel, uppleva midsommar och jul utan den kära.Syn- och hörselhallucinationer är ett uttryck för kvarstående längtan. Viktigt att ha förståelse för detta så vi kan bemöta människor på rätt sätt!Bearbetningsfasen kan pågå från ett halvt år upp till ett och ett halvt. Som livet är kan måendet gå i vågor, från att ha mått bra ett tag kan den drabbade vakna en morgon och må dåligt igen. Det är viktigt att "benämna det svarta" och bekräfta att "självklart kan du må dåligt igen över det som hänt men du kommer åter igen må bättre". (Viktigt att inte lägga locket på.)Nyorientering:Många säger att de inte hade velat haft det ogjort, krisen, när de ser i backspegeln. Men det är naturligtvis inget man säger till en människa i chock att "du kommer vara glad att det här har hänt sen!" =D


Psykisk kris del 2
Chockfas - upp till 2 dygnReaktionsfas – upp till 4-6 veckorBearbetningNyorienteringDet är ingen idé att informera människor i chock då de inte kan ta in det, alternativt kommer de förvränga informationen då de inte har någon verklighetsförankring i chocktillståndet. Chock är kroppens sätt att stänga av verkligheten ett tag så psyket får tid på sig att ta in det som hänt peu-on-peu. Man kan ge informationen när människan kommit in i reaktionsfasen. Såklart kan man prata med en människa i chock men då mest för att lugna och så att den chockade känner att han/hon inte är ensam. Man ska aldrig lämna en chockad ensam, ge något varmt att dricka eller en värmande filt. Det är inte jobbigt för den chockade att vara i chocktillstånd, men kroppens resurser mobiliseras till chocken så den drabbade kan börja frysa. (Obs! Vid sårskadechock ska man inte ge människan något att dricka, då personen kan ha inre skador!)Hur vet man när en människa har lämnat chockfasen och gått in i reaktionsfasen? Tiden ger en fingervisning, har det gått två dygn har den chockade med stor sannolikhet kommit in i reaktionsfasen och det går att samtala med människan.Reaktionsfasen håller i 4-6 veckor och under den tiden är det vanligt att många ställer sig frågan "varför?". Om den drabbade får någon förklaring till varför är det ju naturligtvis det bästa men oftast finns inget bra svar. För den drabbade är det som hänt helt obegripligt. Vanligt förekommande är att den drabbade skapar magiska förklaringar eller magiskt tänkande, dvs att vi tror att vi kan påverka det som sker. ”Hade jag inte kört bilen förbi glasskiosken istället för att köra direkt till dagis så hade det här aldrig hänt.” Vanligt är att den drabbade tror att det som hänt är någon bestraffning från en högre makt. Personen hamnar i regression och går in i barns egocentriska sätt att tänka, som känns helt logiskt för honom/henne just då men kan efteråt hålla med om att det var galet tänkt.Under tonårskrisen är det vanligt med magiskt tänkande, man får inte gå på brunnslock etc för då händer det hemska grejer.I reaktionsfasen öppnar man ögonen (innan har man blundat för fakta) och då kommer smärtan samt försvarsmekanismerna (kroppens sätt att försvara sig mot det vi inte kan hantera). Försvarsmekanismerna är omedvetna skydd som gör om världen och gör den mindre smärtsam.
Försvarsmekanismer:• Regression: Innebär tillbakagång. Ex vanligt hos barn som får nytt syskon att de börjar kissa på sig. Vuxna kan bli: Barnsliga, beroende av andra, få svårt att fatta egna beslut, klängiga, känslomässigt instabila, egocentriska. Regression innebär även vila i en påfrestande situation, semester kan vara en regression i en stressig tillvaro.Barns regression, en vila, kan uttryckas via:1) maten2) motoriken (kan ej gå ordentligt som tidigare)3) kontakten (klängig)4) leken (barnsligare lekar)5) talet (pratar baby-språk)Pressa inte barnet med att säga ”bete dig inte så barnsligt”, utan låt det gå över av sig själv.Exempel på undantag: ”Apatiska flyktingbarn” – de har regrederat så de ligger i fosterställning och vägrar ta in föda = väldigt allvarligt!Tonåringar har massa gosedjur i sängen som tröst för den kris de genomgår, väldigt vanligt.• FörnekandeJu mer man förstår desto större fara och desto mer går försvaret förnekelse in. Ex: En kvinna med en knöl i ena bröstet förnekar det fastän hon har många i släkten som har/har haft cancer. Hon kan prata om knölen i bröstet men säga att det är inget att bry sig om.• Projektion”it takes one to know one!”Personen tillskriver omgivningen egna egenskaper, lägger skulden på någon annan. När vi som utomstående konfronterar ett försvar så ökar hotet för personen och hon/han ökar sitt försvar.• Förskjutning”Det är de inkompetenta läkarnas fel att min man är döende” ryter en väldigt arg kvinna som är på väg att förlora sin man. Det är väldigt lätt att känna sig orättvist anklagad men kom ihåg att inombords är kvinnan orolig, rädd och är utom sig av förtvivlan.• Isolering av känslaEn person har varit med om ngt traumatiskt men låter vettig och saklig när han/hon pratar om det. Vanligtvis kan personer runt omkring bli imponerade och uppmuntra personen som till synes är så stark men det ska man inte göra. Låt personen prata och låt känslorna komma fram.Hur vet vi att personen inte har kommit in i bearbetningsfasen? Om det inte gått mer än 4-6 veckor efter händelsen så kan vi med stor sannolikhet anta att personen fortfarande är i reaktionsfasen med försvarsmekanismer.Hur vet vi om en människa isolerar sin känsla eller faktiskt har bearbetat händelsen? Människor som isolerar sin känsla låter känslokalla. De som har bearbetat händelsen berättar mer levande och blir berörd/berör.Slutligen: ”Alla gör på sitt sätt” – det finns ingen mall. :-)


BBIC-triangeln
Jag får hem tidningen "Socionomen" och hittade till min barnsliga förtjusning något som jag lärt mig i skolan, bilder på BBIC-triangeln. Fotade bilderna ur tidningen med min kära lilla nya leksak, Ixus70, hoppas det går att utläsa vad som står på bilden.Och här kommer en fördjupning av bilden där man tittat på barnets hälsa:

Barnkonventionen
Varför hamnar barnen i kläm?Oftast är det för att personalen:- inte känner till barnens rättigheter- har inte förmågan att applicera barns rättigheter i verkligheten- har bristande kunskaper om barn- väljer att inte prata med barnet pga att de känner sig inkompetenta/osäkra- är rädd att göra felSocialarbetare möter utsatta barn och föräldrar i livskriser och stora behov. Det är lätt att endast föräldrarnas behov hamnar i fokus, men det är viktigt att lyfta fram även barnens behov!Rädda barnen anser att vi måste höja kompetensen om barn! Vi måste lära oss mer om:- samtal med barn- barnkonventionen- metoder för att utreda- verktyg för att integrera barns perspektiv- teorier om barn- kunskap om barns livsvillkorBarnkonventionen innehåller fyra grundprinciper:(barnkonventionen är ingen lag utan är mjuka riktlinjer.)- barnets rätt att inte diskrimineras- barnets bästa i främsta rummet- barnets rätt till liv och utveckling- barnets rätt att få uttrycka sina åsikterBarndomen har ett värde i sig, inte bara en period i livet barnet ska genomgå.Barnkonventionen i socionomutbildningen:- redskap i arbetet med barn- betydelse för lagstiftningen- betydelse för politiska beslut- etiskt dokument”P-modellen”1) Provision – att tillgodose (ge barnet mat, kläder, tak över huvudet, utbildning. Säkerställa barnets överlevnad och utbildning.)2) Prevention – förebygga (hälsa, rehabilitering, god miljö. Undvika risker.)3) Promotion – att främja (för barnets goda hälsa)4) Protection – att skydda (barnets rätt till vuxnas skydd)5) Participation – att deltagaExempel på grejs att tillämpa efter P-modellen:1) Barns livsvillkor, kulturella och internationella perspektiv på barn, välfärdsfrågor2) Risk- och skyddsfaktor, resilience (motståndskraft)3) Barn och hälsaFrågeställningar efter p-modellen:1) tillförsäkras utsatta barn och familjer särskilt stöd?2) Hur samverkar olika verksamheter för att förebygga sociala problem bland barn?3) Vilken information får barn om sina rättigheter?4) Vilka olika former finns för barns delaktighet och medbestämmande på nationell, regional och lokal nivå? Vilka etiska dilemman aktualiseras i samtal med barn?5) Hur beaktas principen om barns behov och barns bästa? Hur utreds sexuella övergrepp mot barn?Vad påverkar barnet?- Föräldraförmågan - Ekonomin - nätverk(Alla dessa tre saker ovan är resurser för barnets välmående)Risker för barn:- sjukdom och olika tillstånd (psykisk ohälsa)- droger, kriminalitet, missbruk- våldFöräldraförmågan- att uppleva barnet realistiskt (efter barnets mognad och inte efter ens egna förväntningar el.dyl.)- engagera sig positivt i samspelet med barnet- empati- prioritera barnets behov framför de egna (ge barnet mat först fastän man själv e hungrig)- härbärgera egna frustrationer utan att avreagera sig på barnetBrister i föräldraförmåganNär föräldrarnas reaktion är- impulsstyrda- aggressiva- omognasvårighet med anpassning